Draken planterar ut solrosorna

 I början av veckan planterade vi ut våra solrosor som har växt sig riktig långa inne i fönstret på avdelningen. Barnen fick gräva ett hål i jorden och sen tog vi upp solrosen från mjölkkartongen som den växt i inomhus. Ett barn upptäckte något vitt i jorden; "-Vad är det där vita? Ser ut som maskar". Vi kom fram till att det vita i jorden är solrosens rötter där den tar upp näring och dricker upp vattnet som vi har vattnat den med.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik" (Lpfö18)

Är det maskar?

Bygg och konstruktion på Älvan

Idag har barn på Älvan byggt  Lapras (Pokémon)

För några veckor sedan byggdes Arbok

Moster Gitarr

 På förskolans dag kom Moster Gitarr till barnen på Draken och Trollet. Hon sjöng och spelade ute på gården.

Johanna och Anette fick hoppa in och vara med i föreställningen. Först blev Johanna en bonde som plockade fram alla djuren som fanns i Moster Gitarrs väska. Och när vi gav oss ut på havet blev Johanna och Anette sjömän.

Idag har enhörningen planterat tomat och solrosfrön på vår gård. Vi har haft olika stationer ute på gården i det fina vädret. Magneter, vatten, rita och lego hade vi att erbjuda. 

Vi har gemensam städning av gården ca 15.45 men hade uppskattat att även  de som gick hem tidigare  tar 5saker och lägger i lådan om vi är ute  och om vi är inne så städar barnen undan de saker de höll på med  innan de går hem.

Cykelgrupp: Lekplatser och rörelse

De närmaste veckorna har och kommer cykelgruppen bland annat att cykla till olika temalekplatser. Barnen ser fram emot de olika teman och gestaltningar som temalekplaserna erbjuder. De rutschar skrikande genom tunnelrutschkanor, gungar på kompisgungor, åker linbana, klättrar på klätterställningar och snurrar på karuseller. Ibland leker barnen olika fantasilekar som de anpassar till lekplatsernas tema. Även naturen runt lekplatserna kan bli en del av fantasileken när träd plötsligt förvandlas till fartyg, m.m.

Enligt skolverket skapar generella rörelsetillfällen förutsättningar för grundläggande rörelseförmågor. Genom balansgång ökar barnen sin stabilitetsförmåga. När barnen går, springer, hoppar, hänger m.m. lär de sig att styra kroppen. Kastar, sparkar eller fångar barnen en boll lär de sig att hantera föremål. För att uppleva rörelseglädje måste barnen ha förmågan att genomföra olika rörelser. Det är därför betydelsefullt att barnen får möjlighet att utöka sina rörelser kontinuerligt.

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att det ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva (Lpfö 18, s. 9).  

Enhörningen

Enhörningen har börjat skapa sin lägenhet det har blivit diskbänk, spis, sovrum och toalett. Det är inte färdigt men det är på god väg. Vi har haft roliga aktiviteter ute på gården idag. Vi har haft läshörna, vatten, luppar och förstoringsglas.

Konstruktion på Rönneholms takterrass

 "Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Utbildningen ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling." (Lpfö 2018)

Rättelse i informationsbrev

Det smög sig in en miss i informationen som gick ut tidigare. Redan idag påbörjas arbetet med att sätta upp den nya kapprumsinredningen. Alla barnens lådor finns kvar i kapprummen men inredningen kommer vara färdiguppsatt tidigast imorgon. Be gärna en pedagog att lyfta ut ert barns låda så ni redan idag kan ta med er de saker hem som inte behöver stanna kvar på förskolan. Till exempel tjocka vinteroveraller och vinterskor.

Visuell perception

Bilden nedan visar hur barn tar in omvärlden via sina sinnen. Barnen tar upp olika mycket intryck med de olika sinnena. Bilden visar tydligt att synen är det sinne som barnet tar in mest intryck med.

På förskolorna i vårt område startade vi ett arbete utifrån denna bild för ett par år sedan. Syftet med arbetet var att skapa tillgängliga lärmiljöer för våra barn i förskolan. Steg 1 då var att arbeta bort det visuella buller som fanns. Visuellt buller var då en ny term för oss. Buller är något vi oftast kopplar samman med ljud och oljud, något som stör oss för att det är för mycket. Ett visuellt buller är när de visuella intrycken blir för många eller för röriga och stör oss. Steg 2 var att tydliggöra våra miljöer, våra dagar, rutiner med mera med hjälp av visuellt stöd.

På bilden ovan används bilder för att kategorisera saker. Var sak har sin egen plats. Detta är ett stöd för barnen att vara självständiga och själva ta det material som dom vill använda och sedan stöd i att plocka undan efter sig. När alla saker har sin egen plats minskar vi samtidigt risken för att visuellt buller ska uppstå.

På förskolorna i vårt område har vi en gemensam kategorisering av böckerna i våra bibliotek. Stöd för både pedagoger och barn när vi letar böcker och när vi plockar undan.

Bilden ovan sitter i vårt ikt-rum. Vad vill du göra i ikt-rummet idag? Att tydligt få se de alternativ som en kan välja mellan är ett stöd.

Inom vårt utvecklingsområde Grön flagg arbetar vi med Flerspråkighet. Ovan syns exempel från Trollet och Älvan och hur dom arbetat med att få flerspråkigheten synlig i sina miljöer.

Att arbeta med bilder på det sätt som visas ovan var förr något som förknippades med särskolan och barn med diagnos i förskolan. Idag när vi genom forskningen lärt oss mer om de positiva effekter ett visuellt stöd ger alla barn är det nu ett arbetssätt som är vanligt förekommande i förskolor.

På tavlan som används här synliggör vi varje individ i vår grupp. Om en är på förskolan sätts namnet under förskolan och om en är hemma så sätts det under hemma. När detta görs dagligen så jobbar vi med att varje individ i gruppen är viktig, oavsett om personen är fysiskt hos oss eller hemma.

Att veta vad som ska hända och i vilken ordning det ska hända ger en trygghet. Som vuxen är det lätt att känna igen sig om en skulle tappa bort sin egen planering i sin kalender. Batteriet i mobilen tog slut och jag kan inte komma åt min kalender. Skulle jag på ett möte? Eller var det jag som skulle hämta barnen? Som individer är vi alla olika, men alla kan nog till någon del känna igen sig. Det är likadant med barnen. Det är en trygghet att kunna återvända till tavlan för att dubbelkolla vad det är som ska hända sen.

Varje avdelning har en reflektionsvägg kopplat till arbetet med temat. Reflektionsväggen är ett visuellt stöd för att vi ska komma vidare i arbetet. Bockarna Bruse-väggen ger barnen stöd i att berätta sagan för varandra och andra. Kartväggen fungerar som inspiration att bygga Malmö tredimensionellt på golvet.

Kom gärna med frågor och funderingar om sådana dyker upp!

 

Projekt : skolstart

 Barnen som ingår i cykelgruppen kommer till hösten att påbörja ett nytt kapitel i deras utbildning; förskoleklass. I ett led att förbereda, men även för att knyta an till tidigare kartprojekt inne på Älvans avdelning, gör vi besök till de olika skolorna som barnen ska börja på till höst. Utflykten har inletts med att vi gemensamt kollat på kartan, digital och/eller i pappersformat. När vi undersökt kartan har syftet varit att lokalisera besöksmålet samt resvägen dit. Barnen har fått uppskatta tid, strukturerat och planerat resväg. Kartan har skapat nyfikenhet och samtal om symboler, längd, parker, vägar har givits stort utrymme i undervisningen. Väl framme vid besöksmålet har vi samtalat om skolan ex hur många barn går på skolan, när invigdes den mm. Barnens nyfikenhet har många gånger handlat om skolgårdarna och därför har vi försökt att undersöka dessa. 

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpför 2018)

Undervisning på hjul!

 

Att få vistas ute i naturen gör mycket med och för människan. Naturen används som källa för människans återhämtning och det minskar vår stress. Att som barn få möta olika naturmiljöer och material tänker vi sätter igång processer hos barnet/barnen som ger upphov till kreativitet, lärande, lek och sociala sammanhang. Hos naturmaterialet finns en agens, materialet blir ett subjekt som ger effekt i mötet med människan. Materialet ger upphov till olika idéer och möjligheter att kunna föreställa och samspela med varandra. En pinne kan transformeras till något annat som barnet önskar i sin lek och konstruerande. I forskningen har det även lyfts att naturmaterial ger barnen fri tolkning i hur och till vad materialet används i jämförelse kring leksaker som redan har bestämda etiketter i hur de ska användas. 

Cykelgruppen arbetar på så sätt att vi besöker samma plats under hela veckan för att på så sätt ge förutsättningar för barnen att återkomma till aktiviteter/ konstruktioner som påbörjats.

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.

Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik.

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. (Lpfö 2018)

Samverkan förskola och hem

Förtydligande!

Undersökningen består av 3 frågor. För att komma till fråga 2 måste ni fylla i alla rutor på fråga 1. Vill ni bara ge ett svar på fråga 1 så sätt ett X i övriga rutor så kommer ni vidare.

Tack för de svar som redan kommit in!

https://www.menti.com/2huuzfwuf9