Visuell perception

Bilden nedan visar hur barn tar in omvärlden via sina sinnen. Barnen tar upp olika mycket intryck med de olika sinnena. Bilden visar tydligt att synen är det sinne som barnet tar in mest intryck med.

På förskolorna i vårt område startade vi ett arbete utifrån denna bild för ett par år sedan. Syftet med arbetet var att skapa tillgängliga lärmiljöer för våra barn i förskolan. Steg 1 då var att arbeta bort det visuella buller som fanns. Visuellt buller var då en ny term för oss. Buller är något vi oftast kopplar samman med ljud och oljud, något som stör oss för att det är för mycket. Ett visuellt buller är när de visuella intrycken blir för många eller för röriga och stör oss. Steg 2 var att tydliggöra våra miljöer, våra dagar, rutiner med mera med hjälp av visuellt stöd.

På bilden ovan används bilder för att kategorisera saker. Var sak har sin egen plats. Detta är ett stöd för barnen att vara självständiga och själva ta det material som dom vill använda och sedan stöd i att plocka undan efter sig. När alla saker har sin egen plats minskar vi samtidigt risken för att visuellt buller ska uppstå.

På förskolorna i vårt område har vi en gemensam kategorisering av böckerna i våra bibliotek. Stöd för både pedagoger och barn när vi letar böcker och när vi plockar undan.

Bilden ovan sitter i vårt ikt-rum. Vad vill du göra i ikt-rummet idag? Att tydligt få se de alternativ som en kan välja mellan är ett stöd.

Inom vårt utvecklingsområde Grön flagg arbetar vi med Flerspråkighet. Ovan syns exempel från Trollet och Älvan och hur dom arbetat med att få flerspråkigheten synlig i sina miljöer.

Att arbeta med bilder på det sätt som visas ovan var förr något som förknippades med särskolan och barn med diagnos i förskolan. Idag när vi genom forskningen lärt oss mer om de positiva effekter ett visuellt stöd ger alla barn är det nu ett arbetssätt som är vanligt förekommande i förskolor.

På tavlan som används här synliggör vi varje individ i vår grupp. Om en är på förskolan sätts namnet under förskolan och om en är hemma så sätts det under hemma. När detta görs dagligen så jobbar vi med att varje individ i gruppen är viktig, oavsett om personen är fysiskt hos oss eller hemma.

Att veta vad som ska hända och i vilken ordning det ska hända ger en trygghet. Som vuxen är det lätt att känna igen sig om en skulle tappa bort sin egen planering i sin kalender. Batteriet i mobilen tog slut och jag kan inte komma åt min kalender. Skulle jag på ett möte? Eller var det jag som skulle hämta barnen? Som individer är vi alla olika, men alla kan nog till någon del känna igen sig. Det är likadant med barnen. Det är en trygghet att kunna återvända till tavlan för att dubbelkolla vad det är som ska hända sen.

Varje avdelning har en reflektionsvägg kopplat till arbetet med temat. Reflektionsväggen är ett visuellt stöd för att vi ska komma vidare i arbetet. Bockarna Bruse-väggen ger barnen stöd i att berätta sagan för varandra och andra. Kartväggen fungerar som inspiration att bygga Malmö tredimensionellt på golvet.

Kom gärna med frågor och funderingar om sådana dyker upp!

 

Verksamhetsutvecklingsdagar i vårt förskoleområde

Förskolan i Malmö ska vara likvärdig, av god kvalitet och uppnå uppsatta mål. Därför avsätts tid för dokumentation, analys, kompetensutveckling och reflektion. Detta omfattar fyra dagar varje läsår.

Vårens första vu-dag, i februari, ägnade vi åt att fördjupa oss i områdets gemensamma utvecklingsområde Barns delaktighet och inflytande. Kristina Westlund föreläste för oss kring de olika begreppen delaktighet, inflytande, reelt inflytande och demokrati. Föreläsningen hade vi sedan med oss när vi arbetade med olika rutinsituationer och hur vi kan öka barns inflytande i dessa.

På vårens andra vu-dag, nu i maj, arbetade alla förskolor med visuellt stöd under förmiddagen medan innehållet på eftermiddagen var olika.

Daniel och Johanna, områdets förste förskollärare, började dagen med en föreläsning kring visuellt stöd, vad det är och hur detta kan ge alla barn i grupperna bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Arbetslagen jobbade sedan praktiskt ute på avdelningarna genom att analysera och anpassa sina miljöer utifrån det vi pratade om. Det arbetet handlade mycket om att minska det visuella bullret i miljön. Begreppet visuellt buller var nytt för många. Buller är något vi oftast kopplar samman med ljud och oljud, något som stör oss för att det är för mycket. Ett visuellt buller är när de visuella intrycken blir för många eller för röriga och stör oss. 

Här används bildstöd för att tydliggöra för barnen vad som ska hända under dagen.

På eftermiddagen samlades pedagogerna från Gyllebo, Mellanheden och Erikslust förskola för att prata normer och hur dessa påverkar oss alla. När vi jobbar normkreativitet handlar det om att:

• få syn på olika osynliga regler och förväntningar som styr oss
• med ett kreativt handlande göra normerna större och bredare så att alla får plats
• vidga normerna som styr oss
• ge alla barn en god självkänsla – med god självkänsla minskar behovet av att bygga snäva normer
• förebygga diskriminering

I arbetet utgår vi bland annat från boken Normkreativitet i förskolan.